Det var tio år sedan Elinor Ostrom, som enda kvinna hittills, fick ekonomipriset för sina organisationsteoretiska forskningsrön. Resterande 80 pristagare sedan priset började delas ut 1969 är män. Och bland årets favoriter inför beskedet från Kungliga vetenskapsakademien är det också företrädesvis män som figurerar.

Pinsamt, säger Hubert Fromlet, affilierad ekonomiprofessor vid Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö, om den skeva könsfördelningen.

"Mycket hög status"

Artikelbild

| – Vi nationalekonomer har anledning att skämmas över detta, säger John Hassler, professor vid Stockholms universitet, apropå den skeva könsfördelningen bland ekonomipristagarna. Arkivbild

Facit kommer vid lunchtid på måndag. Då ska årets mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne presenteras.

Som nationalekonom är Ekonomipriset till Alfred Nobels minne det absolut finaste man kan få, enligt John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Priset är otroligt viktigt. Det har en mycket hög status. Det finns inget annat pris som kommer i närheten, säger han.

Hassler, som tidigare suttit nio år i priskommittén som nominerar ekonomipristagare, håller med Fromlet om att könsfördelningen är ett problem.

Vi nationalekonomer har anledning att skämmas över detta och det är till skada för forskningen, men tyvärr är det så det ser ut, säger han.

Han tycker i princip att kvotering borde tillämpas på alla nivåer i den mansdominerade nationalekonomin – för att skapa förebilder, bredda rekryteringen och långsiktigt främja forskningen.

Även om man då får göra lite avkall på rättvisa, säger han.
Men priskommittén kan inte göra det. Det är inte förenligt med statuterna (reglerna). Det är väldigt tydligt att priset ska delas ut utan hänsyn till pristagarens kön, etnicitet och så vidare, tillägger han.

Tillbakablickande pris

Huvudorsaken till att så få kvinnor får ekonomipriset är enligt Hassler helt enkelt att det historiskt har varit väldigt få kvinnor som har hållit på med nationalekonomi. Han ser tecken på att det långsamt blir bättre, då kvinnor tar allt större plats och fler kvinnor har börjat göra karriär ute på universiteten i länder som Sverige, ute i Europa och i USA.

Samtidigt tror han att urvalet av priskandidater kan breddas till fler kvinnor om man i större utsträckning tar med angränsande forskningsfält, som psykologi eller statsvetenskap, när möjliga pristagare nomineras. Han tror även det kan hjälpa att priskommittén sedan några år även har kvinnor som medlemmar.

Men "varannan damernas" bland ekonomipristagarna tror Hassler kan dröja i årtionden.

Priset är i väldigt stor utsträckning tillbakablickande och på de rankinglistor över framgångsrika forskare inom nationalekonomin som används finns väldigt få kvinnor, säger han.

Ett exempel är sajten Ideas ekonomrankning, som utgår från antal publiceringar och citeringar, där det finns en kvinna bland de hundra högst rankade ekonomerna hittills i år.