I Sörmlandskommunen vid Östersjökusten råder, precis som i de flesta andra svenska kommuner, underskott på bostäder. Trots det tillkom bara två nya bostäder under förra året, samtidigt som befolkningen ökade med 220 personer.

En av orsakerna till det låga byggandet är, enligt Johan Persson, att flera privata bolag som tilldelats mark avvaktar med investeringarna. Och allmännyttiga Kustbostäder har bara ekonomiska muskler att bygga nytt vartannat till vart tredje år. I höstas påbörjades bygget av 36 nya lägenheter som ska stå klara 2018.

Det är vad det kommunala bostadsbolaget mäktar med, säger Persson.

Tvekar att bygga

Kombinationen lågt eller obefintligt byggande, rådande bostadsbrist och växande befolkning är långt ifrån unik för Oxelösund. Det visar TT:s sammanställning av statistik och uppgifter från Lantmäteriet, Statistiska centralbyrån (SCB) och Boverket.

I ett 50-tal av Sveriges 290 kommuner tillkom inte mer än tio nya bostäder under 2016. Det handlar om småkommuner med i snitt knappt 9 000 invånare, men där folkmängden i de allra flesta fall ökade i fjol, i många fall ännu kraftigare än i riket som helhet. I en klar majoritet av kommunerna i gruppen råder dessutom underskott på bostäder redan sedan tidigare.

Henrik Roos, fastighetsanalytiker och chef för sektionen fastighetsekonomi på Lantmäteriet, beskriver situationen som ett dilemma för de mindre kommunerna.

Det är inte så många privata aktörer som är beredda att göra en investering, och de allmännyttiga bolagen kanske också tvekar inför nyproduktion, säger han.

Måste ta risken

Att befolkningen växer även i mindre kommuner beror främst på invandringen. Samtidigt tycks mer väletablerade hushåll vara den primära målgruppen för den nyproduktion som trots allt sker i den ovan nämnda gruppen om ett 50-tal småkommuner. Av de sammanlagt 236 nya bostäder som tillkom i dessa kommuner i fjol byggdes den absoluta merparten - över 80 procent - i småhus, det vill säga villor, radhus eller kedjehus.

Att bygga nytt för de här grupperna som är mindre bemedlade, det har man inte riktigt lyckats med. Det är inte det som exploatörerna gör primärt, säger Henrik Roos och fortsätter:
Där kanske kommunerna måste stå för risken i högre grad än vad man har gjort. För någon annan kommer inte göra det.

Göra det attraktivt

Henrik Roos pekar på att invandringen kan innebära ett välkommet befolkningstillskott för kommuner med födelse- och flyttningsunderskott.

Men man måste försöka hålla kvar dem, försöka göra det attraktivt att bo kvar, för annars går inte ekvationen ihop, säger han och syftar på risken att de som inte hittar lämpliga bostäder helt sonika flyttar vidare.

Även Johan Persson, kommunchefen i Oxelösund, ser en sådan risk. Kommunen har nu påbörjat en dialog med de företag som tilldelats mark, där man understryker vikten av att det faktiskt byggs.

Annars börjar vi föra diskussioner om återköp av marken, säger han.