Storbolagen på Stockholmsbörsen väntas generellt höja kvartalsvinsterna med 4–5 procent jämfört med tredje kvartalet 2018.

Det är en marginell ökning. Snittet historiskt ligger på vinstökningar på 10–12 procent, säger Peter Malmqvist, chefsanalytiker Aktiespararna.

Grottar man ned sig på sektornivå ser det ljust ut på vissa håll, medan det råder kris för andra företag.

Artikelbild

| Krisdrabbade Swedbank har inför kvartalsrapporten den 23 oktober fått en ny vd med Jens Henriksson. Arkivbild

"I botten kommer basindustrin"

För verkstadssektorn, som utgör omkring en tredjedel av börsens värde, väntas i princip oförändrade vinster jämfört med ett år tidigare. Bankernas vinster väntas samtidigt backa några procent, medan företag i konsumentsektorn överlag har ljusare utsikter, enligt Peter Malmqvist, chefsanalytiker Aktiespararna.

Där ökar vinsterna med någonstans kring 10 procent, om jag rensar bort de extrema utfallen, säger han.
I botten kommer basindustrin: skog, metaller och olja. Där kan man konstatera att nästan alla bolag väntas ha vinstminskningar, tillägger han.

Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB, gör samma bedömning och pekar ut fordon, skog och stål som de som hittills har vikt ned sig mest.

Detta är enligt Lundevall dock redan kända fakta. Fokus i rapportfloden blir därför snarare hur det går för de bolag som kan beskrivas som "sen-cykliska". Han avser med det stora stabila koncerner som Atlas Copco, Assa Abloy och ABB, som normalt inte påverkas så mycket av konjunkturen.

Om de ser några större effekter kan det bli potentiell negativa överraskningar, säger Lundevall.

Banker tar stryk

Banker, vars andel av börsens värde har krympt till cirka 9 procent på kort tid, är en annan sektor som tagit stryk.

Men bankaktierna har gått så otroligt dåligt under så lång tid, så deras andel har minskat, säger Lundevall.

Nordeas aktie har hittills i år backat över 8 procent, medan Swedbanks har tappat nästan en tredjedel av sitt börsvärde. Handelsbanken ligger på minus 8 procent, medan SEB klarat sig bättre med ett kurslyft på 4 procent hittills i år.

Bankerna pressas bland annat av osäkerheten kring vad misstänkt penningtvätt i Baltikum ska kosta i slutänden. De påverkas samtidigt av försämrad intjäningsförmåga i det pressade ränteläget samt av den stora omställningen med digitalisering och allt hårdare konkurrens från små utmanare.

Det rekordlåga ränteläget – där den tioåriga svenska statsobligationen under tredje kvartalet varit nere under minus 0,40 procent – har samtidigt lyft värdet på bland annat fastighetsaktier.

Fastigheter är nu 7,5 procent av börsen. Det är inte många år sedan de bara var ett par procent, säger Lundevall.

Fastighetsbolag stiger i värde av låga räntor, då räntorna drar med sig avkastningskravet på fastigheter nedåt vilket gör aktierna mer åtråvärda för många stora fonder.

Den svaga kronan

Den svaga svenska kronan väntas också göra avtryck i delårsrapporterna.

Telekomjätten Ericsson slog till med en rejäl vinstvarning, sedan de beslutat att göra en avsättning på 12 miljarder för att täcka befarade böter i USA. Den underliggande verksamheten för Ericsson gynnas dock av kronans fall.

Det kommer man märka av, säger Lundevall.

Den svaga kronan antas även i viss mån hjälpa skogs- och verkstadsbolag att hantera den vikande konjunkturen, medan mindre detaljhandelsföretag med mycket import drabbas hårt av kronans fall.

Om det blir oväntat svaga delårsrapporter och dystra konjunktursignaler i rapporterna finns det fallhöjd för Stockholmsbörsen, som har lyft med 17 procent sedan årsskiftet.

Börsens värdering, enligt måttet pris per förväntade vinster under kommande år (P/E-talet), har med börslyftet ökat till 18,3.

Det är nära toppnivåer, säger Lundevall.

Det så kallade P/E-talet för storbolagen i OMXS30-index ligger samtidigt på 15, vilket är i linje med de gångna fem åren. Den stora skillnaden förklaras av att bankaktierna, som utgör en betydligt större andel av OMXS30 än för hela börsen, har utvecklats så dåligt.

En rad faktorer påverkar konjunkturen negativt. Det handlar om effekter av USA:s handelskrig med både Kina och EU, en alltmer akut risk för brexit utan utträdesavtal och den ökade geopolitiska oron i Mellanöstern efter den senaste tidens attacker mot den saudiska oljeindustrin.