Det började med en bruttolista med kanske 20 namn i december i fjol. Sedan dess har en priskommitté, under ledning av Uppsalaprofessorn Peter Fredriksson, granskat och sållat bland kandidaterna. I somras enades kommittén om ett prisförslag, som nu formellt ska godkännas av Kungliga vetenskapsakademien.

Nomineringsprocessen sker i det fördolda. Men spekulationerna om vem som ska få det åtråvärda priset – som utöver 9 miljoner kronor av många beskrivs som den största ära en nationalekonom kan få – pågår för fullt.

40 möjliga kandidater

Artikelbild

| En favorit till att få årets ekonomipris till minnet av Alfred Nobel är Daron Acemoglu. Arkivbild

Hubert Fromlet, affilierad ekonomiprofessor vid Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö, har tagit fram en lista på 40 kandidater som han ser som möjliga.

De fem kvinnor han tror mest på som pristagare är Susan Athey vid Stanford University, som fokuserar på teknisk utveckling. Där finns även den belgiska jämlikhetsforskaren Marianne Bertrand vid Chicago University, den franska fattigdomsforskaren Esther Duflo vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), arbetsmarknadsforskaren Claudia Goldin vid Harvard University samt u-landsforskaren Ann Krueger vid John Hopkins University.

Speciellt Athey och Duflo bör kunna träda fram som realistiska kandidater redan i år – trots att de fortfarande tillhör den yngre generationen, säger Fromlet.

Han tror i så fall att Duflo får priset tillsammans med sin parhäst, Abhijit Banarjee.

Artikelbild

| Prispengarna kommer från Riksbanken, som instiftade Riksbankens ekonomipris till minnet av Alfred Nobel på 1960-talet. Arkivbild

Favorit till fjolårets pris

Ett annat namn som i flera år har återkommit som en favorit är ekonometri-professorn Joshua Angrist vid MIT. Angrist är mest känd för forskning kring reglering och institutioner inom arbetsmarknad och utbildning och uppfyller som vit man verksam vid ett elituniversitet i USA de flesta normkriterier som hittills varit rådande när ekonomipriset delats ut.

Israel-amerikanen Angrist var en av toppkandidaterna även inför fjolårets ekonomipris, enligt en omröstning på den svenska ekonomsajten Ekonomistas. I den omröstningen hamnade han på fjärde plats. Men två av de kandidater som placerade sig över Angrist i den omröstningen – amerikanerna Paul Romer och William Nordhaus – finns inte med bland årets kandidater. Det var nämligen de som fick dela på fjolårets ekonomipris.

Angrists 52-åriga turk-amerikanska MIT-kollega Daron Acemoglu, som fick något fler röster än Angrist bland Ekonomistas läsare i fjol, kan samtidigt utmålas som lite för ung för att passa pristagarprofilen. Det minskar sannolikheten.

"Det har legat honom i fatet"

Den yngsta som hittills har fått ekonomipriset är Kenneth J Arrow, som var 51 år när han tog emot priset 1972. Och medianåldern för samtliga Nobel- och ekonomipristagare 1901–2018 är 63 år.

Acemoglu finns trots sin relativt låga ålder med som en toppkandidat på Fromlets lista över de mest sannolika pristagarna. Där finns även konjunkturspecialisten Robert Barro vid Harvard University.

Men Fromlet ser även ett delat pris till handelsforskarna Jagdish Bhagwati (Columbia University), Elhanan Helpman (Harvard University) och Gene Grossman (Princeton University) som ett mycket sannolikt scenario.

Årets omröstning på Ekonomistas sajt om vem som får ekonomipriset avslutas i helgen. Den kandidatlista som tagits fram inför omröstningen med 33 tänkbara kandidater består av 22 personer födda i USA, 27 verksamma vid universitet i USA. Tre är kvinnor.

Professor emeritus Assar Lindbeck vid Stockholms universitet är med på denna lista. Lindbeck är akademiskt mest känd för sin forskning kring så kallade "insiders" och "outsiders" på arbetsmarknaden.

Men han har ju varit ordförande i priskommittén i många år. Det har legat honom i fatet, säger Fromlet.
Jag vill slå ett slag för Assar Lindbeck också, tillägger han.