Kvinnonätverket Tolfterna bildades år 1892 i Stockholm med författaren och pedagogen Ellen Key från Tjust i spetsen. Andra deltagare var författaren Amalia Fahlstedt och den socialistiska agitatorn Kata Dahlström, även de med rötter i Tjust.
– Tolfternas syfte var att sammanföra kvinnor över klassgränserna och sprida bildning till arbetarkvinnorna. De träffades på tisdagar och hade vad de kallade "samkväm". Kvinnor kämpade för utbildning, bättre levnadsförhållanden och det fanns en stor bildningslängtan, säger Lisbeth Håkansson Petré.
När Tolfterna startade saknade kvinnor rösträtt och deras möjligheter att studera och välja yrke var begränsade. Samkvämen med föredrag, samtal och musik växte till en medlemsiffra på 400 personer.
– Tolfterna var som en knutpunkt. Det var många som strålade samman genom dem och det blev en utveckling av demokratin där man samlades för att diskutera och skaffa bildning.
Lisbeth Håkansson Petrés intresse för Tolfterna startade när hon var stipendiat på Ellen Keys Strand för ett 20-tal år sedan.
– Jag blev nyfiken och det var en lite bortglömd historia. Sedan när jag skulle skriva min magisteruppsats bestämde jag mig för Tolfterna. Deras arkiv finns bevarat och jag upptäckte en myllrande verksamhet.
Ur brev och anteckningsböcker nystade Lisbeth Håkansson Petré upp den ena levnadshistorien efter den andra.
– Det var mycket som inte fick plats i uppsatsen. Allt bygger på forskning och boken har jag skrivit på ett lättillgängligt sätt.