Rikard Ekholm

Doktorn rapporterar

Läkarstudent. Journalist. Filosofie doktor i estetik.

SVT betonar inte allmänintresset

Journalisten (Journalistförbundets tidning) rapporterade i går om Sveriges television -- LÄS HÄR -- och hur journalisterna vantrivs eftersom arbetsmiljön är usel, något som större tidningar har snappat upp och vidareförmedlat till en större läsekrets än den Journalisten har.

Det jag personligen reagerade på var inte så mycket arbetsmiljön som det uppdrag "SVT Nyheter online" sägs ha.

Jag citerar ur Journalistens artikel:

"Mottot för SVT Nyheter Online är 'kort'; korta videoinslag, korta texter. Målgruppen är personer i åldern 20-40 år som tittar i mobilen. De exemplifieras med 'Nyfikna Nicole och Nassim” som 'älskar utmaningar, gillar förändring, äventyr och att upptäcka nya saker', samt med 'Sociala Sahar och Seb' som 'vill vara med där det händer' och 'tränar på gym tillsammans' och gärna provar ny matlagning 'och delar stolt på Instagram'."

---

Målgrupp 20-40, som gillar utmaningar, förändring, äventyr och nya saker. Träna ihop, ny mat och instagram.

Så resonerar alltså public service SVT om sitt uppdrag.

Jag ska skriva rakt upp och ned vad jag tycker om SVT:s motto: Det är bisarrt.

---

I Journalistens artikel beskrivs förändringen på SVT som något som håller på att bli en kvällstidning.

Vad en kvällstidning gör eller inte gör, kan man ställa sig kritisk till, men det är stora företag som arbetar för att dra in så mycket vinst som möjligt. De har en skyldighet att förhålla sig till pressetiska regler, men i övrigt gör de som de vill. Det har jag inga problem med. Korta, snabba artiklar om kändisar, Trump och miljön där komplexa frågor ibland lyser med sin frånvaro. Ja?

Med det sagt: Kvällstidningarna bidrar ofta också till en fördjupning av det offentliga samtalet.

---

Men SVT. Public service som finansieras via skattesedlen genom en public service-avgift sedan 1 januari 2019 och betalas av alla över 18 år som har en inkomst.

Det vill säga: Du kan inte välja att inte betala för SVT. Det medför vissa skyldigheter -- inte för den som betalar, denne kan blankt strunta i de korta inslag riktade till personer som gillar att träna och testa ny mat.

Men SVT har en skyldighet: Att rapportera till alla om det som är sant och relevant samt av stort intresse/stor vikt för allmänheten.

Det må låta torftigt för de som tränar, gillar att testa ny mat och dela stolt på Instagram (kan man tro av SVT:s motto). Men det är ändå allt SVT ska göra. Och det är ett svårt och knepigt uppdrag. Särskilt om uppdraget blandas ihop med idéer om att målgruppen har ett visst ålderspann och särskilda intressen.

För att veta vad som är av stor vikt för allmänheten är inte helt enkelt, men en erfaren och driven redaktion bör kunna räkna ut det varje morgon när nyheter och vinklar ska avgöras inför dagens arbete.

---

Grunden är och kommer alltid att vara tvåfaldig: Offentligfinansierad verksamhet ska granskas först -- som sjukvård, skola, polis och andra myndigheter. Anledningen är enkel: Medborgarna finansierar den -- så hur fungerar den? Sedan: Näringslivet, för här finns pengarna och arbetsmöjligheterna.

---

Men SVT inför i stället en ny organisation från och med fredag 1 november. Jag citerar från Journalisten:

"Den 1 november införs en ny organisation och ett radikalt förändrat uppdrag på SVTs 37 lokala redaktioner. Reportrarna ska framöver fokusera på korta inslag i de digitala kanalerna; videoklipp om högst en minut och 15 sekunder på bekostnad av de längre genomarbetade reportagen. Ledningen anser att sådant material är bättre anpassat till 'Nyfikna Nicole och Nassim' och 'Sociala Sahar och Seb' i åldersspannet 20-39 år."

Så, i stället för att fokusera på uppdraget, vilka områden man ska bevaka, betonar SVT snabba klipp för personer i en viss ålder: Nyfikna Nicole, 32, som gillar gymmet, ska man alltså tro. Ett snabbt klipp till henne och saken är klar. Mission accomplished.

Nyheter för undertecknad, 40 plus och jävligt intresserad av seriös rapportering av skola och sjukvård t ex, lyser med sin frånvaro. Jag undrar vad Britta, 75, pensionerad sjuksköterska och Arne, 55, lärare på en högstadieskola tycker om SVT:s nyhetsavgränsning. Den ålder SVT riktar sig till har ju inte Britta och Arne och frågan är om de rappt uppdaterar Instragram på gymmet?

Bisarrt är min slutsats. Och det är dessutom föraktfullt mot allmänheten samt en grov undervärdering av det intresse allmänheten har av riktiga nyheter om vår gemensamma komplexa verklighet.

---

Journalisten konstaterar: "De vi pratar med, från reportrar till chefer, räknar med att den nya omorganisationen kommer att förvärra problemen. Nyordningen har skapat uppgivenhet bland medarbetare i delar av organisationen."

---

Jag vill egentligen inte skandera något i stil med: "Lägg ned public service".

Men det blir svårare att inte hänga på ett sådant förhållningssätt när SVT inte betonar allmänintresse.

---

Om det redan finns en plats för snabba, enkla nyheter som kvällstidningarna dominerar -- och det inte finns en plats där enbart komplexa perspektiv på en knepig värld kommer till ytan, varför ska då offentligfinansierade SVT välja den förra? De behöver ju inte dra in pengar vi annonsintäkter och lösnummer. De kan lägga all tid på seriös rapportering.

Gör svår, tung TV för allmänheten om det som är av vikt för allmänheten. Gör det varje dag och undvik inte svåra frågor, undvik däremot enkla svar och snabba inslag för en ålders- och intresseavgränsad tittarkrets.

Bortkastade skattepengar

Dina pengar  

På DN Debatt i går presenterar Sven-Erik Österberg, ordföranden för Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen sex förslag om hur felaktiga utbetalningar ska motverkas.

Sedan 2005 har 300 miljarder betalats ut fel.

Per år innebär det, enligt beräkningarna, minst 11, kanske 18, eventuellt 27 miljarder kronor slussas iväg fel varje år.

18 miljarder per år är den siffra som delegationen använder som mest trolig.

---

Hur ska man då förstå siffran? Miljarder blir lätt abstrakt.

Ta budgeten för Västerviks kommun i jämförelse på en bit över 2 miljarder kronor.

Eller Uppsala kommun, Sveriges fjärde största stad, som har en budget för 2019 på 11,9 miljarder kronor.

---

Med andra ord: en storstad och en liten stad tillsammas uppnår inte i budget den totala summa som staten kastar bort av medborgarnas pengar på felaktiga utbetalningar.

Statens hantering av skatteintäkter är således: katastrofalt dålig.

Avgå alla

Materielkrisen Materielkrisen i Region Uppsala och i de andra regioner som har samma upphandlingsavtal blev ett faktum i början av oktober. Enligt Dagens Medicin har 480 operationer ställts in på grund av krisen. Förvirring råder ännu och en utredning ska visa vad som gick fel.

Helt kort: Att Regionerna inte kan upphandla ett redigt avtal kring materielförsörjningen är katastrofalt både avseende vården i sig, men också avseende medborgarnas förtroende kring den offentligt finansierade och politiskt styrda sjukvården. Har i övrigt inget gott att säga om Apotekstjänst.

---

Krisen är ett tydligt tecken på att sjukvården behöver en sammanhållen totalförsvarslösning både för materiel och läkemedel. Det ska inte kunna uppstå en nationell, regional eller lokal brist på materiel eller läkemedel. Inte i Sverige, 2019, om det inte är mycket särskilda omständigheter som större samhällskriser och krig. Dit räknas inte dåliga avtal.

---

I övrigt måste tjänstemannansvar återinföras och politiker stå sitt kast, med andra ord avgå med omedelbar verkan. I övrigt måste media granska, i meningen avkräva svar och inte bara rapa upp politiska plattityder.

---

I går kom ytterligare ett exempel på hur fjompigt allt är. Under rubriken "Leveranserna måste börja fungera" (obs SVT har ändrat sin rubrik) rapporterar SVT Uppsala hur Varuförsörjningsnämnden resonerar. Nämnden är gemensam för Dalarna, Västmanland, Södermanland, Uppsala och Örebro och arbetar för att materiel ska finnas på plats.

Ingressen till artikeln (min selektiva fetmarkering): "Om inte leveranserna av sjukvårdsmaterial har kommit i ordning i januari kommer Apotekstjänst mista en femtedel av leveranserna till Region Uppsala och de andra regionerna. Det beslutade Varuförsörjningsnämnden under måndagen, rapporterar Dagens medicin."

---

Förlåt, vad?

Mista en femtedel av leveranserna för att regionerna vänder sig till annan leverantör? Januari?

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.

---

Det ska inte ens uppstå en materielkris. Gör om avtalet omedelbart. Det hela rör inte en allmän intresseförening som viker pappersplan, utan sjukvården i fem regioner, inställda operationer, ökat lidande, längre vårdköer, frustration och tappade förhoppningar på ett fungerande svenskt samhälle.

Avgå alla.

Termin 10: mot sitt slut

Deadline  

Termin 10 på läkarprogrammet vid Umeå universitet, Sundsvalls sjukhus, börjar gå mot sitt slut. Examensarbetet har varit (och är) mycket roligt och stimulerande att arbeta med.

I går var det deadline för att skicka text till de redovisningsdagar som hålls i Umeå i början av januari.

Det har blivit några hektiska veckor sedan alla enkätsvar trillat in och analys- och sammanställningsarbetet tagit över.

Den preliminära titeln på mitt arbete är: Så klarar läkarna vid Sundsvalls sjukhus en kris.

Kris innebär händelse med samhällspåverkan, inte t ex stor olycka på motorvägen med fem multiskadade personer.

---

Uppsatsen har krävt mycket arbete. Det hela började redan förra terminen med att idén för projektet började ta form. Jag knöt an till en lärare på programmet som jag talat med om frågor om krisberedskap, totalförsvaret och liknande.

Jag är glad att jag från början har varit med om att utforma idén till projektet. Det är inte ovanligt att uppslagen till examensarbetena är rätt tydligt utformade av handledaren från början.

Just detta var något av en överraskning när jag började arbetet, då jag kommer från humanioran och där själva idéen till uppsatsen oftast härör hos den som skriver uppsatsen och i förlängningen blir det till del avgörande för framtida forskningsansatser.

(Som tidigare disputerad forskare kanske man kan tro att jag nu dras till forskningen igen - och visst är det roligt - men jag vill bli en redig kliniker)

---

Än är terminen inte över. Jag ska på måndag dra resultaten inför beredskapsenheten på Sundsvalls sjukhus, något jag känner mig särskilt glad för då de daglidags arbetar med beredskapsfrågor. Sedan följer en dragning för klassen i Sundsvall och sedan i januari redovisningen i Umeå. Därefter lägger jag det allra sista på uppsatstexten.

---

I rask takt kommer sedan termin 11, den allra sista terminen på läkarprogrammet (tjohoo!). Jag ser väldigt mycket fram emot den terminen av uppenbara skäl. Mycket glad att ha kommit så här långt. Det känns nästan lite overkligt när jag tänker på de rätt nervösa stegen jag tog mot stora aulan inför uppropet sensommardagen 2014.

Enkelt bra om Kina

Finns andra alternativ  

Den senaste tidens rapportering av VT om regionens resa till Kina är bra journalistik. Anledningen är att den följer formulär 1A för journalistiken: Medborgarnas pengar - vad används de till?

Jag vet inget om hur många "klick" rapporteringen får, men det är till syvende och sist rapportering av det här slaget som leder till att en lokaltidning får en viss tyngd mitt i allt det där småtrevligt puttriga. Det tycker i alla fall jag.

---

VT skrev inledningsvis om att representanter för Region Kalmar skulle åka till Shanghai för skattepengar, något bland annat jag reagerade på.

Tidningen följde sedan upp med att i efterhand förmedla att många ställt sig kritiska till resan och sedan fråga om det är lönsamt med ett kontor i Shanghai.

Den totala, årliga kostnaden för kontoret visade sig då vara: 4 050 000 kronor.

Summan delas på tre mellan Region Kalmar, Region Kronoberg och Linnéuniversitet i Kalmar.

Enligt artikeln ska pengarna, åtminstone Region Kalmars del, komma från Tillväxtverket.

Med andra ord: skattepengar.

---

Det går att orda om hur skattepengar ska användas: Min bild är klar. De ska från regionens del inte gå till Kina.

Det står bortom allt tvivel att Kina utövar påtryckningar på Sverige och det har varit tal om ekonomiska sanktioner från Kina och retoriken har varit anmärkningsvärt högljud.

Det bör naturligtvis inte mötas med ett glad regional vinkning och en investering, tycker jag.

---

Det finns ett annat perspektiv på resan: Klimatperspektivet.

I en global värld där den digitala tekniken bör leda till att resor för hela delegationer kan sluta i ett absolut minimum, bör skattefinansierade projekt gå i bräschen för en sådan utveckling. Skype eller annan liknande plattform fungerar utmärkt. Endera sidan för samtalet får i och för sig sin nattsömn störd. Men än sen (en resa runt halva jorden leder till detsamma).

---

På Inbeijing, som kallar sig Sveriges största digitala nyhetstidning om Kina, publicerades i går en artikel, "Prag bryter med Kina och omfamnar Taipei efter diplomatiskt bråk", som visar hur tjeckiska Prag vägrar gå med på Kinas "spel" och helt sonika vänder sig till Taipei (Taiwan) i stället, som inte direkt följsamt går i Kinas ledband.

Eftersom den svenska modellen, tyvärr, har blivit att kommuner och regioner kan föra sin egen utrikespolitik (se hur Slite och Karlshamn har förhållit sig till ryska Nordstream 2), i stället för att följa en gemensam och sammanhållen nationell hållning (vilket är högst rimligt då det finns säkerhetspolitiska aspekter inblandade), så är min tanke att Region Kalmar kan gå i täten för en brytning med Kina.

Det skulle innebära mer skattepengar på kärnuppgiften sjukvård och en skopa gedigen rättrådighet. Varför inte?

Kinaresan, svår att förstå

Kärnuppgift  

Klart intressant läsning i VT häromdagen om att sammanlagt sju politiker och tjänstemän från Region Kalmar reser till Kina, närmare bestämt Shanghai.

De allra flesta kopplar nog annars regionens verksamhet till sjukvård, vilket får betecknas som själva kärnuppgiften.

Men nu verkar det hela röra sig om "utveckling", "ökad kunskap" och "samverkan".

Efter lite snabb huvudräkning kan det konstateras att kostnaden för de sju som reser uppgår till 87500 kronor.

Jag får förmoda att det till hundra procent rör sig om skatteintäkter som betalar för den totala resesumman.

Pengar som annars hade kunnat gå till den så kallade kärnuppgiften.

Regionens ekonomi är inte helt bra, det vet den som har följt den ekonomiska, negativa utvecklingen.

---

I pressmeddelandet som återfinns på regionens hemsida motiveras besöket i Kina så här:

"Syftet med resan är att besöka kontoret i Shanghai, få insyn i arbetet som bedrivs där och ökad kunskap om samverkan."

Men vänta, vadå för kontor?

Så här står det på regionens hemsida:

"Sedan regionbildningen den 1 januari 2019 är det nu Region Kalmar län som har det regionala utvecklingsansvaret och därmed också ansvar för verksamheten, som bedrivs på plats via ett kontor i Shanghai."

Jaha. Region Kalmar län har ett regionalt utvecklingsansvar och det bedrivs via ett kontor i Shanghai.

---

Samtidigt i riksdagens utrikesutskott: "Inför sanktioner mot Kina" (artikel i Expressen).

Som alla vet är den svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai fängslad i Kina sedan 2018, efter att ha varit frihetsberövad från 2015 till 2017.

Utskottet skriver: "Utskottet vill återigen i likhet med i tidigare betänkanden understryka att Gui Minhai omedelbart bör släppas fri, återförenas med sin familj och ges möjlighet att träffa svensk diplomatisk och medicinsk personal och framhåller vikten av att regeringen även i fortsättningen arbetar med oförminskad styrka, med stöd av EU och andra länder, när det gäller detta ärende."

Och:

"Därtill vill utskottet framföra att det ser allvarligt på att Kina försöker att motarbeta utövandet av yttrande- och mötesfrihet i Sverige av såväl enskilda som organisationer när det gäller att kritisera kinesiska förhållanden."

Och: "Sverige bör verka för att EU inför sanktioner mot Kina som ska kopplas till krav om att Kina upphör med övergreppen mot uigurerna".

Citaten hämtade från Expressens artikel.

---

För den som är intresserad av på vilket sätt kinesiska, statligt styrda företag kan arbeta, läs min text om Kinas spionlag.

---

Det är fel att resa till Kina för medborgarnas pengar, tycker jag. De företag som vill göra affärer med Kina får stå för det själva, ekonomiskt och moraliskt.

Västerviksson. Tidigare arbetat som reporter på VT. Tänker fortfarande som en journalist - men lägger mest tid på läkarstudierna.

Bloggar

Sport

Politikerbloggar