Rikard Ekholm

Doktorn rapporterar

Läkarstudent. Journalist. Filosofie doktor i estetik.

Kontraspionaget berättar

En gång om året händer det. Nästan alltid kommer SÄPO med något anmärkningsvärt på presskonferensen när den så kallade Årsboken presenteras.
Jag lade några minuter på att skriva ned en del av det som sades när kontraspionaget presenterades.
Några anmärkningsvärda uppgifter förmedlades: som ryska investeringar nära försvarsanläggningar i underrättelsesyfte.
---
 
"Kontinuerlig konflikt utan krig, det vi kallar för gråzonen. Säkerhetspolisen definierar gråzon som när stater har en tydlig avsikt och en väl utvecklad förmåga att påverka stater dolt eller öppet. Genom att använda sig av de här verktygen försöker andra stater skaffa sig ett övertag som de kan använda mot andra länder. Gråzonen är ett brett spektrum av åtgärder som är samordnade.
 
Samordnade aktiviteter mot Sverige pågår nu, inte i någon diffus framtid, vi är inne i gråzonen. Andra staters, då framförallt Rysslands, säkerhetspolitiska inflytande i gråzonen är en realitet. När det gäller Ryssland så vill man nå sina mål utan att gå över i militär konflikt så långt det är möjligt och här är det viktigt att understryka att Sverige fortfarande kan dras in i en militär konflikt i vårt närområde. Så gråzonshotbilden kompletterar därmed den militära hotbilden.
 
För att nå sina behov eller göra sina strategiska förflyttningar eller kanske för att bibehålla ett oförändrat läge identifierar statliga aktörer olika mål och hävstänger som sedan används för instrument eller verktyg. Det kan t ex röra sig om politiska verktyg, kommersiella, mediala, religiösa verktyg, kulturella verktyg och ibland också militära verktyg och självklart också underrättelseverktyget. Många av dessa verktyg används av Ryssland mot Sverige i syfte att begränsa vår handlingsfrihet och stödja ryska säkerhetspolitiska mål. En del verktyg är olagliga som att spionera, andra är fullt lagliga som investeringar i kritisk infrastruktur. Aktiviteter genomförs även utanför Sveriges gränser som i en förlängning påverkar Sveriges handlingsfrihet som att hänga ut och förtala forskare, och journalister. Försök att tysta den fria forskningen och fri press innebär att svensk handlingsfrihet begränsas.
 
Gråzonen uppstår i kombinationen av flera av Ryssland kontrollerade aktiviteter och säkerhetspolisen har flera exempel på det här. Hur Ryssland använder sina verktyg. Ryssland försöker påverka bilden av Sverige via olika kanaler både öppna och dolda. Ett exempel på det här är hur ryska statskontrollerade medier målande beskriver Sverige som ett land i ständig kris. Säkerhetspolisen känner även till ryska aktörer dolt bedriver påverkans och informationsoperationer riktade mot Sverige. Ryssland etablerar fotfästen och plattformar i Sverige, både fysiska fotfästen på marken och ideologiska eller sociala fotfästen.
 
Exempel finns på investeringar i kritisk infrastruktur och underrättelseverksamhet som är riktad mot kritisk infrastruktur.
Kontakter med intresseorganisationer och extremistgrupper platsar också i det här exemplet. Syftet med att använda de här plattformarna är att man kan använda dem både nu och men också i en möjlig framtid där den säkerhetspolitiska relationen till Ryssland kan vara betydligt sämre än vad den är nu. I syfte att få insteg i kritisk infrastruktur nyttjar stater legala finansiella flöden för investeringar och uppköp och det här sker för att få insteg i kritisk infrastruktur men också som ett sätt att etablera underrättelseplattformar t ex nära militära anläggningar. Som säkerhetspolisen rapporterat förr om åren så bedrivs – så även i år – bedrivs spionage i Sverige till stöd för rysk militär förmågehöjning.
 
Det bedrivs spionage för inhämtning av spetsteknik, politisk inhämtning, ekonomisk inhämtning och kartläggning av infrastruktur för att nämna några områden. I praktiken samtliga inhämtningsdiscipliner används av Ryssland i Sverige som t ex att driva mänskliga källor, bedriva signalspaning och öppna källor. Säkerhetspolisen vet att statliga aktörers underrättelse- och säkerhetstjänster genomför elektroniska attacker mot mål i Sverige för att kartlägga specifika objekt, inhämta information och som ett led i att bedriva påverkansoperationer.
 
Den tekniska utvecklingen har lett till att statliga aktörers cyberinhämtning har blivit allt mer avancerad. Samtidigt pågår den traditionella personbaserade inhämtningen, att värva agenter. Och rekryteringen av dessa görs t ex av underrättelseofficerare under diplomatisk täckmantel. Kombinationen av cyberinhämtning och personbaserad inhämtning skapar både bredd och djup i den verksamheten. En effekt eller kanske till och med ett syfte med gråzonen är svårigheten att avgöra var på konfliktskalan man befinner sig. Genom att över tid använda eller inte använda kan hotnivån anpassas till främmande makts säkerhetspolitiska mål och en normalbild blir näst intill omöjlig att etablera, vilket i sig gynnar de här ländernas säkerhetspolitiska mål."
---
Denna text i dag publicerad på SÄPO:s hemsida rekommenderas: Underrättelsehotet mot Sverige är ett säkerhetshot.

Kinaresan, svår att förstå

Kärnuppgift  

Klart intressant läsning i VT häromdagen om att sammanlagt sju politiker och tjänstemän från Region Kalmar reser till Kina, närmare bestämt Shanghai.

De allra flesta kopplar nog annars regionens verksamhet till sjukvård, vilket får betecknas som själva kärnuppgiften.

Men nu verkar det hela röra sig om "utveckling", "ökad kunskap" och "samverkan".

Efter lite snabb huvudräkning kan det konstateras att kostnaden för de sju som reser uppgår till 87500 kronor.

Jag får förmoda att det till hundra procent rör sig om skatteintäkter som betalar för den totala resesumman.

Pengar som annars hade kunnat gå till den så kallade kärnuppgiften.

Regionens ekonomi är inte helt bra, det vet den som har följt den ekonomiska, negativa utvecklingen.

---

I pressmeddelandet som återfinns på regionens hemsida motiveras besöket i Kina så här:

"Syftet med resan är att besöka kontoret i Shanghai, få insyn i arbetet som bedrivs där och ökad kunskap om samverkan."

Men vänta, vadå för kontor?

Så här står det på regionens hemsida:

"Sedan regionbildningen den 1 januari 2019 är det nu Region Kalmar län som har det regionala utvecklingsansvaret och därmed också ansvar för verksamheten, som bedrivs på plats via ett kontor i Shanghai."

Jaha. Region Kalmar län har ett regionalt utvecklingsansvar och det bedrivs via ett kontor i Shanghai.

---

Samtidigt i riksdagens utrikesutskott: "Inför sanktioner mot Kina" (artikel i Expressen).

Som alla vet är den svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai fängslad i Kina sedan 2018, efter att ha varit frihetsberövad från 2015 till 2017.

Utskottet skriver: "Utskottet vill återigen i likhet med i tidigare betänkanden understryka att Gui Minhai omedelbart bör släppas fri, återförenas med sin familj och ges möjlighet att träffa svensk diplomatisk och medicinsk personal och framhåller vikten av att regeringen även i fortsättningen arbetar med oförminskad styrka, med stöd av EU och andra länder, när det gäller detta ärende."

Och:

"Därtill vill utskottet framföra att det ser allvarligt på att Kina försöker att motarbeta utövandet av yttrande- och mötesfrihet i Sverige av såväl enskilda som organisationer när det gäller att kritisera kinesiska förhållanden."

Och: "Sverige bör verka för att EU inför sanktioner mot Kina som ska kopplas till krav om att Kina upphör med övergreppen mot uigurerna".

Citaten hämtade från Expressens artikel.

---

För den som är intresserad av på vilket sätt kinesiska, statligt styrda företag kan arbeta, läs min text om Kinas spionlag.

---

Det är fel att resa till Kina för medborgarnas pengar, tycker jag. De företag som vill göra affärer med Kina får stå för det själva, ekonomiskt och moraliskt.

Kinas spionlag: vem berörs?

Övervakning, inhämtning Alla har vi hört det, att Huawei, företaget som gör smartphones med toppenbra kameror och utvecklar 5G-nätverk är en säkerhetsrisk. Men hur och varför och stämmer det verkligen?

Bakgrunden är lika enkel som svårbegriplig: Kinesisk lagstiftning. Närmare bestämt Kinas underrättelselag från 2017 (i engelsk litteratur benämnd National Intelligence Law, NIL).

Läs om lagen i Quartz.

---

Yi-Zheng Lian skriver om lagen i New York Times i mars. Han skriver, jag citerar:

"The N.I.L. is no standard security and spying legislation, concerned principally with preventing the leak of state secrets. Its main thrust isn’t protective; it’s proactive. 'All organizations and citizens shall support, assist and cooperate with national intelligence efforts according to the Law,'", skriver Lian.

Han utvecklar: "The state institutions tasked with enforcing the N.I.L. — which also oversee all intelligence and espionage activities, civilian and military — 'may demand that relevant organs, organizations and citizens provide necessary support, assistance and cooperation.'"

Och han konstaterar (min översättning till svenska): "Att spionera för staten är en lagstadgad plikt för kinesiska medborgare och företag, ungefär som att betala skatt."

---

Flera olika rapporter i media och från myndigheter säger ungefär detsamma som det som ovan angetts, det vill säga kineser och kinesiska företag ska enligt lag spionera om staten begär det.

Med andra ord: Lika enkelt som svårbegripligt.

Men om man nu ska ta detta på allvar, vilket ändå mycket tyder på, kan man konstatera att övervakning och spioneri knappast vore något unikt för just den här kommunistiska staten. Sovjet och kalla krigets kommunistiska östblock raffinerade och excellerade i alla typer av övervakning och kontroll.

Det är din plikt att göra som staten vill, inte statens plikt att göra som du vill: Skillnaden mellan totalitär och demokratisk, skulle man kunna säga.

---

Huruvida det kinesiska företaget Huawei tvingas agera utifrån den nämnda kinesiska lagstiftningen får var och en dra sina egna slutsatser om.

För att bilda sig en egen uppfattning kan man läsa Financial Times artikel Is Huawei compelled by Chinese law to help with espionage?

Journalisten Lian i NYT dras den här slutsatsen: "The United States authorities are correct to point out that Huawei can perform critical commercial, military and diplomatic espionage; actually, Chinese law explicitly requires it to."

---

Och hur blir det med utbyggnaden av 5G i Sverige, vilka kommer att utarbeta den digitala infrastrukturen? 

Kan inte trolla, måste betala

Hur svårt kan det vara?  

1. Jag kan inte trolla.

2. Mina julklappar måste jag inhandla.

3. Det är billigt i dag, en rea.

4. Anledningen till rean intresserar mig inte.

5. Jag handlar i dag (förmodligen, har inte tid just nu).

---

Att gnälla på folk som handlar på rea -- jag förstår det inte.

T10: spänningen stiger

Krisberedskap Arbetet med examensarbetet, som alltså utgör helheten på termin 10, på Läkarprogrammet vid Umeå universitet (och för min del Sundsvalls sjukhus), fortsätter.

Mitt examensarbete handlar om hur läkargruppen i Västernorrland hanterar en kris, hur redo är man, är man utbildad, har man personlig och professionell beredskap, vad känner man till om sjukvårdens beredskap? Osv.

Terminen har varit mycket intressant och givande och kanske särskilt så nu, då jag lägger tiden på att sammanställa svaren på den enkät jag skickade ut.

Frågan jag nu vänder och vrider på är vilka slutsatser som jag kan dra utifrån svaren.

Med andra ord: Arbetet har intensifierats.

---

Arbetet inleddes med en idé, som jag och min handledare, som är mycket engagerad, mejslade till något användbart inom ramen för den vetenskapliga ansats som krävs under termin 10. Därefter beslutade vi att enkätformen var det bästa för projektet.

Sen kom långa och givande diskussioner om hur många frågor som var rimligt att ställa och vilka frågorna skulle vara: Och inte minst hur de bäst skulle formuleras och hur svarsalternativen för bästa resultat skulle se ut.

Utskicket kändes spännande att göra, per e-post, till ett enkätprogram som finns internt på Region Västernorrland. Här fick jag initierad hjälp från regionenes IT-enhet.

---

Så här långt: Nu har alla svar kommit in och arbetet har alltså gått vidare till att å ena sidan sammanställa svaren och å den andra att analysera svaren och utröna vilka slutsatser som kan dras.

Terminen går mot sitt slut och jag arbetar mot redovisningen och slutligen för att kunna skicka in själva texten.

Sammanfattningsvis just nu: En mycket bra termin!

Operation Rimfrost - och sen då?

Inre väpnad konflikt Den pågående insatsen mot gängkriminaliteten i Malmö, kallad Operation Rimfrost, bemöts hotfullt av de operationen ska bekämpa. Enligt Kvällsposten pågår skärpt bevakning på polisstationer och flera andra platser i Malmö.

Poliser finns på plats med förstärkningsvapen.

---

Situationen är mycket allvarlig. Polisens ordinarie insatser har inte gett tillräcklig effekt (inte samhället i stort heller) och därför inleds Rimfrost. För att polisen under denna insats ska kunna göra sitt jobb krävs alltså extra skydd och bevakning.

Det är lätt att oroas inför ett eventuellt nästa steg, att polisens insats i Malmö blir så omfattande på grund av gängens svar att polisen inte räcker till alls eller att så många poliser från andra delar av Sverige (poliser från andra områden är redan där) leder till att polisnärvaron på annat håll blir alltför tunn.

Det är ju ingen nyhet att polistätheten i Sverige är låg internationellt sett och kom då ihåg att Sverige inte är tättbefolkat och att polis inte sällan har stora områden under sitt ansvar.

Vad skulle nästa steg vara? Sverige har ingen nationalgarde. Beredskapspolisen finns inte längre. Nästa steg är således Försvarsmakten, men för den typen av problem som Malmö ställs inför har åtminstone jag svårt att se svenska soldater på gatorna i staden (även om en del svenska politiker har argumenterat för saken).

Men kanske kommer en tid när svenska militära elitförband kan genomföra framgångsrika punktinsatser i en eskalerad situation?

---

Det viktiga är att Malmö får bukt med problemen.

Helle Klein konstaterade i DN att få gängmord har lösts: "Av 38 gängmord i Malmö de senaste åtta åren har sex klarats upp."

Det krävs knappast en Einstein för att konstatera att morden behöver lösas, skurkarna ska in i fängelse: dvs god brottsförebyggande prevention och bra för brottsoffren.

---

Polisen har redan talat om sitt nära samarbete med Försvarsmakten när det kommer till bombdåd helt enkelt för att polisen inte har lika gedigen erfarenhet. Försvarsmakten har nu berättat att de sprängladdningar som numera påträffas i Sverige påminner om dem Försvarsmakten ser utomlands i Mali och Afghanistan.

Anmärkningsvärt naturligtvis och här måste man fråga sig hur det kommer sig.

---

Jag rekommenderar i sammanhanget Wilhelm Agrell i SvD som menar att "vi måste agera för att rädda landet". Jag citerar:

"I den typiska inre väpnade konflikten bekämpar olika grupper varandra och i varierande grad en statsmakt som helt eller delvis förlorat sitt våldsmonopol. Denna samhällshotande effekt är egentligen långt viktigare än antalet dödsoffer på årsbasis, något som terrorismen illustrerar. Dessa inre väpnade konflikter har, oberoende av hur deras drivkrafter ser ut, ett antal återkommande särdrag."

---

Det senaste inlägget av Jägarchefen är ytterst intressant, denne konstaterar, jag citerar:

"Avslutningsvis, de inrikesproblem samt otrygghet som uppstått p.g.a. skjutningar, nyttjande av handgranater och sprängladdningar i Sverige bör inte enbart ses som ett isolerat inrikesproblem utan även ses i en större säkerhetspolitisk kontext. En kontext som möjligen påverkar våra bilaterala relationer med ett eller flera länder, men även ifrågasätter vår egen förmåga att kunna agera inom ramen för vad en nationalstat skall kunna säkerställa för dess medborgare. Därutöver utgör det även något som kan exploateras av en antagonistisk stat vid ett kraftigt försämrat säkerhetsläge i vårt närområde."

 

Västerviksson. Tidigare arbetat som reporter på VT. Tänker fortfarande som en journalist - men lägger mest tid på läkarstudierna.

Bloggar

Sport

Politikerbloggar