Hoten mot biblioteken är för många

Social oro, kränkande tillmälen och direkta hot är vardag på många av landets skol- och folkbibliotek. Detta visar siffror från rapporten Samhället drar sig tillbaka, från fackförbundet DIK.

I förlängningen är det inte enbart bibliotekarierna, utan också låntagarna, som drabbas av hoten på landets bibliotek.

I förlängningen är det inte enbart bibliotekarierna, utan också låntagarna, som drabbas av hoten på landets bibliotek.

Foto: Christine Olsson/TT

Ledare2019-09-25 04:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

”Biblioteket blir en sista utpost och en temperaturmätare på hur samhället runt omkring mår” menar DIK:s ordförande Anna Troberg i en intervju i Dagens Nyheter (24/9) apropå rapporten. Hela 93 procent av respondenterna, personal som är verksam vid folkbibliotek, uppger att de har upplevt social oro de senaste två åren. Det är en ökning med 7 procentenheter jämfört med 2017. Därtill uppgav 30 procent att de hade fått utstå kränkande tillmälen de senaste två åren, 70 procent av de tillfrågade svarade att de upplevt aggressivt beteende och 14 procent har fått utstå direkta hot. Rapporten är motsatsen till en reklambroschyr för de som vill öka personalförsörjningen på biblioteken.

Utvecklingen med mer utarmade centrum är en delförklaring till situationen. Biblioteken blir en av allt färre fysiska kontaktpunkter i centrumen på orter och i kommuner. När arbetsförmedlings- och bankkontor lägger ner står biblioteken kvar som en tapper och öppen utpost. Den i grunden positiva placeringen och tillgängligheten kan då utnyttjas av människor som inte alls är intresserade av själva verksamheten. I vissa fall leder det också till stök och obehagliga situationer för personalen.
 

Därtill har bibliotekens roll som en av få fysiska träffpunkter resulterat i nya typer av informella krav på bibliotekarierna. Enligt DIK är det inte ovanligt att besökare ber om hjälp med att fylla i myndighetspapper och jobbansökningar, eller att en bibliotekarie får en bankdosa framräckt till sig med uppmaningen att hjälpa till med en fakturabetalning. Detta riskerar att ställa personalen inför dilemman där man kan uppleva sig tvingad att hjälpa till trots att det inte är deras jobb.

Betydligt allvarligare är dock att 55 procent av folkbibliotekarierna uppger att våld förekommit på deras arbetsplats. Att möta denna verklighet innebär säkerhetskostnader och hela 49 procent, jämfört med 40 procent 2017, uppger att deras bibliotek har patrullerande väktare. Effekten blir en otrygg miljö för personalen. 
 

Att över hälften av de tillfrågade har upplevt våld på sin arbetsplats visar tydligt hur allvarlig situationen kommit att bli. Ofta är det personalen själva som blir måltavlor för våld och kränkningar, men också våld och hot mellan besökare förekommer. Att sådant inträffar i verksamheter som ska vara trygga och lugna miljöer är ett kvitto på hur man misslyckats med att freda både personalen och biblioteken.

Personal på biblioteken ska inte behöva stå pall mot hot och våld som letar sig in på biblioteken. I förlängningen drabbas inte bara bibliotekarierna, utan också de besökare som faktiskt kommit för att låna en bok. Då urholkas hela idén med biblioteken.