Valfrihet – men inte pĂ„ landsbygden?

Valfrihet brukar vara nĂ„got högerpartierna förordar men den Ă€r uppenbarligen inte av nĂ„gon större viktig nĂ€r det gĂ€ller de familjer pĂ„ landsbygden i Almvik, Blankaholm, Odensvi, Totebo och Ukna som valt att ha sina barn i ”annan pedagogisk omsorg”.

Valfrihet vad gÀller fritidshem verkar inte finnas för förÀldrar pÄ landsbygden, menar skribenten.

Valfrihet vad gÀller fritidshem verkar inte finnas för förÀldrar pÄ landsbygden, menar skribenten.

Foto: Anders Liljestrand arkiv

Debatt2023-12-18 12:30
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

HĂ€r menar man frĂ„n majoritetens sida att ett beslut om att lĂ€gga ner annan pedagogisk omsorg handlar om kvalitet. Synen pĂ„ vad som Ă€r kvalitet kan förstĂ„s vara olika. I det hĂ€r fallet verkar man inte ha samsyn med de vĂ„rdnadshavare som idag Ă€r nöjda den omsorgen deras barn fĂ„r. 

Ytterligare skĂ€l att vilja ha sina barn i annan pedagogisk omsorg, förutom att man kan vara nöjd, Ă€r att man som förĂ€lder behöver kunna lĂ€mna/hĂ€mta sina barn pĂ„ samma ort och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt undvika extra resor vilket sparar bĂ„de tid och pengar. 

Tid och pengar Ă€r ju sĂ€llan nĂ„got de flesta av oss har i överflöd och det fĂ„r vĂ€l anses vara tvĂ„ viktiga faktorer i det vi brukar prata om som ”livspusslet”. I VT den 13/12 uttalar sig tvĂ„ av majoritetens företrĂ€dare pĂ„ temat livspussel.

BUN:s ordförande Andreas Billtorp (M): ”
det Ă€r inget unikt att behöva skjutsa runt sina barn om man har flera stycken. Det gör mĂ„nga vĂ„rdnadshavare dagligen, bĂ„de pĂ„ landsbygden och i staden”.

Ulf Nilsson (L): ”NĂ€r vi pratar samhĂ€llsekonomiska konsekvenser ska vi komma ihĂ„g att det rör 2 eller 3 barn per stĂ€lle, och att det finns förĂ€ldrar som redan idag fĂ„r livspusslet att fungera.”

Personligen tĂ€nker jag att de familjer som gjort ett aktivt val att ha sina barn i pedagogisk omsorg pĂ„ hemorten med största sannolikhet har gjort det för att det underlĂ€ttar i just deras livspussel. Hur andra familjer löser det blir knappast en relevant faktor som förĂ€ndrar eller underlĂ€ttar nĂ„got i deras vardag. 

Utöver tid kan det som sagt Àven handla om pengar. Möjligen skulle pÄverkan pÄ samhÀllsnivÄ kunna antas vara liten, i alla fall pÄ kort sikt, men eftersom majoriteten inte verkar tycka att nÄgon analys behövs fÄr vi hÄlla oss till antaganden. För den enskilda familjen kan det dock sjÀlvklart ha negativ pÄverkan ekonomiskt. Alla extra resor blir ju kÀnnbara över tid om de mÄste ske tvÄ gÄnger per dag, cirka 250 dagar om Äret.

HĂ€r hade alltsĂ„ lite valfrihet kunnat ses som en god sak för de berörda familjerna. Dessutom hade det varit helt gratis och inte kostat kommunen nĂ„got alls. 

Det hade Àven kunnat uppfattas som en liten, men ÀndÄ viktig, satsning pÄ dem som lever och arbetar i kommunens minsta orter. En signal om att i VÀsterviks kommun vill vi ge sÄ goda förutsÀttningar som möjligt för sÄ mÄnga som möjligt oavsett var de bor och oavsett om det handlar om en stor eller liten grupp mÀnniskor.