Risken för skador under förlossning alldeles för hög

Sverige är förskonat från höga tal av mödradödlighet. Totalt dör fyra av 100 000 kvinnor i vårt land i samband med en förlossning vilket är en mycket låg siffra internationellt. Däremot har Sverige en lång väg kvar för att minska skador hos födande kvinnor, där mer än hälften av de fall som anmäls till IVO har kunnat undvikas.

Omkring 80 procent av alla förstföderskor drabbas åtminstone av den mildare formen av bristningar. "Vi kan tyvärr konstatera att det är en lång väg att gå innan svensk förlossningsvård kan betraktas som tillräckligt säker, skadefri, tillgänglig och jämlik", skriver debattörerna.

Omkring 80 procent av alla förstföderskor drabbas åtminstone av den mildare formen av bristningar. "Vi kan tyvärr konstatera att det är en lång väg att gå innan svensk förlossningsvård kan betraktas som tillräckligt säker, skadefri, tillgänglig och jämlik", skriver debattörerna.

Foto: Lise Åserud/TT

Debatt2023-08-29 05:25
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Trots att vi bor i ett land med en avancerad mödrahälsovård samt förlossningsvård så finns mycket kvar att förbättra när det handlar om att göra förlossningarna säkrare och minimera skaderiskerna.

En fördjupad studie av anmälningar till IVO mellan 2018-2021 visar att hälften av förlossningsskadorna och hälften av dödsfallen bland barnen skulle ha kunnat förhindras. Enligt granskningen som gjorts av journalisterna Irene Pozar och My Vingren så var stress och platsbrist återkommande orsaker till att saker gått fel under en förlossning.

Det är allvarliga uppgifter och ett faktum som pekar på att omfattande insatser krävs för att komma till rätta med det vårdunderskott som drabbar dessa kvinnor och barn.

Bristningar är också fortfarande ett stort problem. Omkring 80 procent av alla förstföderskor drabbas av åtminstone den mildare formen och även om nationell statistik saknas så visar lokala uppföljningar att uppåt 20 000 kvinnor (20 procent) får en grad två-bristning, där musklerna i mellangården omfattas.

Tystnadskulturen som länge gällt kring de skador som många kvinnor får när de föder barn är dock inte lika stark som förut. Flera regioner har också börjat arbeta mer riktat med både utbildningar och fortbildning kring hur skador kan se ut och hur man bäst vårdar dessa. 

I december 2022 gav Socialstyrelsen ett första kunskapsstöd kring hela vårdkedjan under graviditet, förlossning och den första tiden efter med information om hur man kan arbeta förebyggande vid risker för bristningar och hur kontroll och eftervård kan förbättras.  

Stödet är dock endast en ledstång att hålla i, här finns inga medicinska rekommendationer om hur risken för skador ska undvikas under själva förlossningen. Fortfarande saknas också ett helhetsgrepp kring förekomsten av skador då det saknas ett heltäckande register.

Vi är positiva till att stödet efter förlossningen stärkts, men vill också se att frågan om att minska risken för skador på både mamma och barn prioriteras upp rejält. Ett viktigt steg kommer vara de första nationella riktlinjerna för förlossningsvården som ska presenteras i december. Då kommer även förslag för att stärka kompetensförsörjningen av barnmorskor att presenteras. 

En dag som denna när RFSU uppmärksammar mödradödligheten runt om i världen så kan vi tyvärr konstatera att det är en lång väg att gå innan svensk förlossningsvård kan betraktas som tillräckligt säker, skadefri, tillgänglig och jämlik.